AI på styrelsens agenda: tre frågor som fungerar, och en som inte gör det

Ganska exakt alla jag talar med just nu har AI på agendan. Nästan alla har det som en informationspunkt: någon föredrar vad som händer i omvärlden, alla nickar, och så går man vidare.

Det som saknas är beslutet.

Frågan som inte hjälper

"Vad ska vi göra med AI?" låter framåtlutad men är i praktiken en beställning på ett pilotprojekt. Och pilotprojekt väljs nästan alltid efter vad som är lätt att demonstrera, inte efter var marginalen faktiskt sitter.

Jag läste en rapport från MIT, den gick under namnet The GenAI Divide och fick stor spridning. Den pekade på att en mycket stor andel av företags generativa AI-satsningar inte gav någon mätbar resultateffekt. Andelen var uppseendeväckande hög. Boston Consulting Group har kommit till liknande slutsatser i sina undersökningar av var värdet i AI-investeringar faktiskt hamnar.

Min egen tolkning är enklare än rapporterna: de flesta pilotprojekt saknar en siffra att jämföras mot, eftersom ingen begärde en innan projektet startade. Då blir utfallet en känsla, och känslor skalar inte.

Tre frågor som fungerar

1. Var i vår värdekedja är marginalen låg på grund av manuellt arbete?

Börja i ekonomin, inte i tekniken. Vilket steg kostar mest personaltid per intjänad krona? Där finns pengarna, och det är sällan i det som är roligast att demonstrera.

I rekryteringsbranschen, där jag kommer ifrån, är svaret nästan alltid urval och matchning. I andra branscher är det offertarbete, ärendehantering eller kvalitetskontroll. Ni vet redan var det är. Ni har bara inte kopplat ihop det med AI-frågan.

2. Vilket beslut fattar vi oftast, och sämst?

AI är mest värt där beslut är frekventa, regelstyrda och just nu fattas av en människa som har bråttom. Prissättning. Kreditbedömning. Prioritering i en kö.

Den här frågan är bättre än uppgiftsfrågan, eftersom ett bättre beslut är värt mer än en snabbare uppgift — och eftersom den tvingar fram en diskussion om vad som faktiskt gör ett beslut bra.

3. Vad skulle en konkurrent med halva vår personalkostnad kunna erbjuda?

Den obehagliga frågan. Den handlar inte om effektivisering utan om vad som händer med prisbilden i er bransch när någon bygger tjänsten annorlunda från början. För ett scale-up är det här den viktigaste av de tre. Ni är sällan de som blir disruptade av en jätte. Ni blir omsprungna av någon som är precis lika liten som ni, men byggde sin kostnadsbas 2026 i stället för 2018.

Regelverket gör det till en styrelsefråga, oavsett vad ni tycker

EU:s AI-förordning trädde i kraft 2024 och börjar gälla stegvis. Förbuden mot vissa användningsområden har redan trätt in, reglerna för generella AI-modeller har börjat tillämpas, och kraven på högrisksystem fasas in därefter.

För de flesta scale-ups innebär det tre saker som hör hemma i styrelseprotokollet:

Klassificering. Vet vi vilka av våra användningsområden som är högrisk enligt förordningen? Rekrytering och kreditbedömning är exempel på områden som tenderar att hamna högt.

Data. Vad matar vi in i modeller vi inte äger, och vad säger våra kundavtal om det? Den här frågan har fått fler bolag i trubbel än själva tekniken.

Ägarskap. Vem i ledningen ansvarar för AI-risk? Om svaret är "alla och ingen" har ni svaret.

Det är inte nödvändigt att styrelsen förstår hur en språkmodell fungerar. Det är nödvändigt att den vet vem som svarar när Integritetsskyddsmyndigheten knackar på.

Vad jag skulle undvika i ett växande bolag

Bygg ingen plattform. Jag bygger produkter med AI, och det är just därför jag säger det. Att bygga egen infrastruktur är nästan aldrig rätt för ett bolag vars affär är något annat. Köp, integrera, mät. Bygg själva bara det som är er faktiska särart.

Starta inte upp tio pilotprojekt. Starta ett, i det steg där frågorna ovan pekar, och ge det en siffra och ett datum. Tio parallella pilotprojekt är ett sätt att slippa välja.

Låt inte IT äga frågan ensam. AI förändrar arbetssätt och roller. Det är en ledningsfråga med tekniskt innehåll, inte en teknikfråga med ledningsintresse.

Punkten jag skulle sätta på nästa agenda

Inte "AI-strategi". Den punkten föder en presentation.

Sätt i stället: "Var i vår värdekedja kostar manuellt arbete oss mest per intjänad krona, och vad skulle en femtioprocentig förbättring där vara värd på årsbasis?"

Den frågan går att svara på med befintliga siffror. Den går att följa upp. Och när svaret finns på bordet vet ni om det här är en strategisk fråga för er eller om det är något som kan vänta ett kvartal.

Båda svaren är användbara. Det är mer än man kan säga om de flesta AI-punkter på en dagordning.